Våga.
Allt blir mer och mer klart. Mina tankar och känslor blir tydligare. Ibland faller jag samman, och tappar fotfästet totalt. Sedan ser jag det lite tydligare igen, jag tror att jag vet vad jag vill.
Ska jag våga. Våga hoppa, våga ta steget och chansa?
Tänk om jag inte alls vill det här, tänk om jag bara fått ett fnatt och inte alls vill något annat. Eller är det så att jag håller på att växa, utvecklas och bli starkare. Jag önskar att den där säkerheten kunde infinna sig lite oftare och längre, att jag kunde känna en trygghet i det beslut som jag tror att jag håller på att välja.