När livet blir svart

Den som finns nu. Han både skrämmer mig och värmer mig så totalt. Jag vill aldrig att han ska gå. Men jag är livrädd för att han ska hindra mig.

 

Han vet att jag vill lära känna mig själv och växa. Han låter mig göra det. Jag är bara rädd att jag ska hindras av att han finns där. Att jag ska börja anpassa mig igen. Inte för att han driver mig dit, utan för att jag är så van vid det så jag inte kommer märka det. 

 

Jag skulle ju hitta mig nu.
Leva. Upptäcka, Göra det jag vill. Uppfylla mina drömmar. Hitta min själ. Min vilja. Och mitt inre. 

 

Kommer det att gå med någon vid min sida? Jag vill det, och jag hoppas det. Men, det skrämmer mig. Tänk om det inte går. Tänk om jag inte märker att jag faller tillbaka in i samma mönster. I samma situationer. I samma liv igen.

 

Han som finns nu. Jag vill att han ska stanna kvar. 

Visa mig att jag kan vara jag fullt ut - tillsammans med honom ♥