När livet blir svart

Jag läser bloggen  på www.separation.se - det har blivit min guide i livet. Och har varit min livlina under de mest tunga månaderna. Där hittar jag tankar och ord som kan förklara och ger framtidstro.

 

Senast kom det texter om det fria valet för oss människor, och den här kommentaren gjorde mig så rörd:

"... Det är så intressant att diskutera det ‘fria’ valet. Där någon filosof påstår att även när du sitter på knä och ska arkibuseras så har du ett val genom att du kan tänka på något annat än förövaren. Eller har man inte möjligheten till fria val….varför gjorde man tidigare val som gjorde att man nu sitter på knä i denna situationen? Valde man att vara otrogen? Väljer man att bli alkoholist? Väljer man att bli överviktig? Väljer man att separera?

Winston Churchill sade man ska akta sig för vad man känner för känslor kan bli till tankar. Man ska akta sig för vad man tänker för tankar kan bli till ord. Man ska akta sig för vad man säger för ord kan bli till handling (val).

Får man kontroll på sig själv och varför känslor föds i kroppen och knoppen så kanske man kan styra sina val. Men det är inte lätt att alltid styra sina känslor då de påverkas av våra sinnen och minnen..."

 

Det där med fria val...
Har vi alltid förmågan att kunna välja, välja det som är rätt, det som är bäst, det som vi bör och det som vi lovat? Är vi så tydliga och starka i alla lägen? Har vi den kapaciteten i oss. Kan vi hålla tillabka allt det andra i alla lägen och bara lyssna till förnuftet och välja "rätt"?

Jag vet inte. Jag tror inte det.
I så fall skulle nog många av våra misstag och fel inte hända. Jag tror att vi ibland inte kan styra oss själva helt och hållet. Kanske är det så att känslan och tanken ibalnd blir för stark, för tydlig, för att vi ska kunna hålla oss tillbaka och välja rätt.